Jag var med om en mindre mardöm

Vet ni en sak? Idag var jag med om en av mina mindre mardrömmar.
Jag gjorde mig iordning för att dra till gymmet, packade båda skorna haha och vattenflaska och gav mig iväg. Jag hann tyvärr inte längre än in i hissen. När hissdörren skulle öppnas och jag skulle kliva ut så hände något, den kunde lixom inte öppnas. Ok.. vad gör jag nu? tänkte jag.. En idé, jag trycker på knappen som gör att dörren öppnas. Ingen hände. Jag fick lite lätt panik och tog upp mobilen. Jag hade täckning. Pjuh! Ringde mami, som fortfarande var på jobbet, och berättade att jag satt fast i hissen. Hon sa att jag skulle trycka på en knapp så skulle den åka upp så det gjorde jag. Inget hände. Jag fick panik och till råga på allt så hade jag inte så mycket batteri i telefonen heller. Paniiiik! Mami satte sig i bilen för att åka hem och hjälp mig. Great, jag får sitta i hissjäveln 30 min! Jag har alltid varit rädd att fastna i en hiss så jag brukar nästan aldrig åka hiss ensam och när jag väl gör det, ja då fastnar den! Massa tankar for genom huvudet på mig, först, jag missar träningen.. jag blir snart hungrig.. jag har iaf vatten så jag överlever.. Sen, tänk om de inte kan få ut mig? Tänk om hissen lossnar och störta? Tänk om det börjar brinna!!!! HJÄLP!!!! Jag tryckte flera gånger på larmknappen också och det ringde som satan. Inget hände, ingen kom och hjälpte mig. Jag började ropa för att se om någon kanske var i trapphuset. Icke. Precis när jag skulle ta i och skrika det högsta jag kunde så började hissen röra sig. Den åkte upp till 2a våningen... och dörrarna öppnades! Jag sprang ut det fortaste jag kunde!!!!

Jag ringde mami och sa att jag hade överlevt och tagit mig ut. Sen smsade jag lite folk för att berätta om min hemska upplevelse för att få avreagera mig lite haha.. Efter det drog jag iväg till gymmet och körde hårt i 45 min. Otroligt skönt men aj vad det kommer kännas imorn.

Jag var inte fast så länge även om det kändes så, kanske en kvart? Men usch vilka långa minuter och fy vad rädd jag blev. Jag åker inte den där hissen själv igen. Iaf inte på bra länge!

Puss och kram
Val

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0